In the centre of Bromma, east of Brommaplan is the part of Bromma named Riksby. Riksby was built in the early 1940:s as a part of the westward expansion of Stockholm. Other places that were built at the same time was for ex. Stora Mossen and Abrahamsberg. This work is about the outdoor environment of the housing co-operative of Brickbandet.

The functionalism started in southern Europe after world war one and got its breakthrough in Sweden with the Stockholm Exhibition in 1930. Poverty caused many people living in overcrowded conditions which the functionalists wanted to change by using less expensive materials and giving healthier living conditions to the people. The industrialization brought new materials and working methods which made this possible. The Swedish functional style is recognised by its light plaster facing and nearly horizontal roofs. Also the garden design of that time was influenced by the functionalistic ideas. The garden was now introduced as a pleasure garden for not only the rich but for everyone.

This study examines four short stories- ?Gudarnes like?, ?Vänner?, ?Lolo? and ?Kvinnor? - in a novel called Upptäckter written by Ulla Bjerne in 1918. My aim has been to study whether Bjerne in these stories writes from a New Woman- position. The New Woman novel as a genre flourished around the end of the 19th and the beginning of the 20th century. I have also studied whether Bjerne in these short stories uses a melodramatic style.

The aim with the literature study is to inform about the risks that exists in large dairy farms(with focus on mastitis and hoof health) and to inform about the milk industry in Sweden.Personal comments from two study visits (Nötcenter Viken and Vadsbo Mjölk AB) arelinked together with the literature and forms into a discussion regarding sustainableagriculture versus the milk cow's welfare.The profitability for Sweden's milk farmers have decreased because of the decreased milkprice and current inflation. This leads to an increase in herdsize in order to make a profit.The milk cow herds in Sweden becomes fewer year by year and the herdsize increases. Theincreased herdsize can cause a decrease in the time the farmer spends per animal. This canaffect early disease detection and prolong the animals suffering.Swedish Board of Agriculture published (2008) statistics showing that today's milk cow ismedicated primarily because of two reasons; mastitis or hoof problems. Mastitis is thereason to two thirds of all treatments that are carried out.

Examensarbetet ?Villa Sassi - ett gestaltningsförslag? redogör för tankar och processer under utformningen av det slutliga förslaget till trädgårdens utformning. Villa Sassi ligger i Lunds norra utpost, och förslaget tar hänsyn till platsen. Huset är ritat av arkitekt Heidi Sassi. De har själva byggt huset. Idag bor de i huset med sin familj. Arbetet inleddes med diskussioner med Heidi Sassi om hennes visioner för trädgården.

Tail-biting in pigs is an animal welfare issue and in Sweden during 2002 the producers lost tree million Swedish crowns because of tail biting. This economic loss depends on the pigs which are discarded at slaughter because of tail biting. Tail biting can be separated into two stages, "pre-injury" and "injury". The aim of this study is to investigate if tail biting depends on environment or genetic background.A lot of research on the environments effects on the behaviour of pigs but not so much on the genetic effects has been performed. The frequency of tail biting in pig farms influence among others of environment enrichment, ventilation, gender and breed of the pig.

Ulla Isaksson (1916 ? 2000) wrote many novels, often with a woman or several women as protagonists. In Dit du icke vill (?Where Thou Willst Not?) from 1956 she depicts a crisis of faith in a woman, which would not have been successful had she chosen a contemporary setting. She uses an adequate historical framework, the prosecution of witches in Sweden in the 17th century, well documented in reliable sources.

Brf Hallqvistska gården är belägen på Kävlingevägen 36 i Lund. Föreningen består av sex hushåll, vilka gemensamt nyttjar och ansvarar för hur trädgården ska disponeras ochskötas. Trädgården utmärker sig genom att den är ritad av Ulla Molin och dessutom kom att bli denna tongivande trädgårdskvinnas sista trädgårdsuppdrag. Trädgården anlades1992-1993, då även tre nya hus byggdes och de befintliga 1800-talshusen renoverades på ett för helhetsintrycket känsligt sätt av arkitekt Gunilla Svensson i samarbete medinredningsarkitekt Märta Bergström. Hus såväl som trädgård har uppmärksammats för sin arkitektur och 1993 erhöll deras upphovskvinnor Lunds kommuns stadsbyggnadspris.

Uppsatsen är en rumslig läsning av Ulla Isakssons Kvinnohuset (1952) där romanens rumsliga aspekter och Huset som motiv undersöks med narratologiska verktyg. Romanen diskuteras också utifrån rollteori och sin ideologiska kontext i det socialdemokratiska välfärdssamhället.Romanen kretsar kring några av de kvinnor som bor i ?Huset? - ett kollektivhus för självförsörjande kvinnor. Triangeldramat mellan Tryggve (en regissör med en våning på Stan), Anna (som är hans fru men bor i Huset) och Eva (en skådespelerska och Tryggves nya älskarinna) är centralt i romanen då Tryggve ordnar en lägenhet åt Eva i Huset.Studien visar att det i Kvinnohuset finns en stark sammanlänkning av rumslig, social och känslomässig ordning. De rum de olika kvinnorna tillskrivs hjälper till att definiera både dem själva och deras relationer - i romanen finns det ett tematiserat samband mellan den plats där kärleksrelationer utspelas och den karaktär dessa relationer har.

Ulla Isaksson (1916 ? 2000) wrote many novels, often with a woman or several women as protagonists. In Dit du icke vill (?Where Thou Willst Not?) from 1956 she depicts a crisis of faith in a woman, which would not have been successful had she chosen a contemporary setting. She uses an adequate historical framework, the prosecution of witches in Sweden in the 17th century, well documented in reliable sources.

Det finns stora skillnaderna mellan västvärldens trädgårdstradition och den japanska trädgårdskonsten med sin starka koppling till religion, filosofi och den japanska kulturen. Det gör det komplicerat när vi vill hämta inspiration och applicera den japanska trädgårdskonsten i Sverige. Detta arbete behandlar när och hur den japanska trädgårdskonsten introducerades i Sverige. Arbetet visar också exempel på hur några olika trädgårdsarkiteketer förhållit sig till, inspirerats av och applicerat den japanska trädgårdskonsten vid gestaltning av trädgårdsrum i södra Sverige. Ett avsnitt i arbetet berör särskilt hur Ulla Molin inspirerats av den japanska trädgårds konsten. Hennes betydelse för spridandet av kunskap om den japanska trädgårdskonsten i Sverige betonas också. Litteraturstudier har kompletterats med platsstudier och intervjuer. Platsstudier har genomförts i 6 olika japanskinspirerade trädgårdar i södra Sverige.

Jag vill börja med att rikta ett varmt tack till mina två handledare, Margaretha Milsta och Bengt Tjellander som gett mig mycket positiv feedback. Dessutom vill jag tacka studiekamrater, egna lärare, lärarkollegor, släkt, vänner och inte minst elever som stöttat, reflekterat och gett mig uppslag genom åren. Även min examinator Anders Nelson fårtjänar ett tack rör sina extra ordinära insatser för att jag skulle hinna få arbetet godkänt i tid. Till sist vill jag också rikta ett synnerligen stort tack till Ulla Tebelius som gett mig ovärderliga råd och konkret hjälp när allt hopp syntes ute..

Med denna uppsats har jag undersökt vad som kan få en person att bestämma sig för konstnärsyrket redan som barn och sedan verkligen bli konstnär som vuxen. Dessutom har jag undersökt och visat på de narratologiska metoder som konstnären/författaren Lars Lerin utnyttjat i sitt självbiografiska verk En liten konstnär (2009) enligt den tidigare forskning och de teorier som Anna Johansson, sociolog och genusforskare, beskriver i Narrativ teori och metod (2005) och de teorier som filosofie doktor i litteratur-vetenskap Ulla Rhedin för fram i Bilderboken, på väg mot en teori (1992)..

Vi har valt att göra en undersökning om huruvida språkarbete och skrivträning ger några effekter för elevers skrivutveckling. Till grund för studien ligger en tidigare gjord undersökning av Ulla Ekvall. Materialet utgörs av texter från två elevgrupper på mellanstadiet. Data har insamlats i huvudsak med hjälp av en kvantitativ metod. En av elevgrupperna fick under en viss period grammatikundervisning och skrivträning medan den andra gruppen inte fick det.

Syftet med kandidatarbetet är att med hjälp av de tre faktorer som Ulla Berglund och Ulla Jergeby presenterar i sin bok Stadsrum ? människorum: att planera för livet mellan husen från 1998 skapa ett övergripande gestaltningsförslag för ett centralt stadsrum. Sammansättningen av människor i det centrala stadsrummet är varierad vilket gör det till en utmaning för dagens stadsplanerare att gestalta stadsrum där alla trivs. Berglund och Jergeby lyfter tre faktorer att ta hänsyn till vid stadsplaneringen för att skapa attraktiva platser: upplevelsevärden, nytta i samverkan med nöje och sociala aktiviteter. Upplevelsevärden ska trigga människans sinnen och skapa njutning.